Gunnar Asplund är en av Sveriges mest kända arkitekter, inte bara nationellt utan även internationellt. Hans verk har satt Stockholm på världens arkitekturkarta, och han har gjort staden till ett populärt turistmål för arkitekturintresserade från hela världen. Även mer blygsamma verk, som Asplunds eget fritidshus, får många internationella besökare varje år. Där bor nu Charlotta Hagerud, vars farmor var gift med Asplund. Hon är van vid att gå upp tidigt och hålla huset städat, eftersom hon aldrig vet när en utländsk turist kan knacka på. Hon har haft visningar runt huset för allt från japanska turistgrupper till Barry Bergdoll, som är chefsintendent för arkitektur och design på Museum of Modern Art i New York.
Betydligt fler besökare får dock Asplunds mer kända verk, till exempel Stockholms stadsbibliotek, Skogskyrkogården och Stockholms stadsarkiv. Asplund föddes år 1885 i den stad där de flesta av hans verk finns, Stockholm. Han avlade en arkitektexamen vid Tekniska skolan år 1909, och på den tiden ingick i arkitekternas bildning även en utbildning på Konstakademien. Asplund, liksom många andra i hans generation, ansåg dock att denna utbildning var förlegad. Han sökte sig därför istället till den privata skola som kallades Klara skola, som leddes av stora arkitekter som Ragnar Östberg, Ivar Tengbom, Carl Westman och Carl Bergsten. Östberg blev en stor inspiration för Asplund, och under tiden på skolan träffade han också Sigurd Lewerentz, som var en av hans klasskamrater där. Lewerentz skulle senare skapa Skogskyrkogården tillsammans med Asplund, efter att de två tillsammans vunnit den arkitekttävling som anordnades inför kyrkogårdens konstruktion.
Asplunds verkliga storhetstid kan sägas ha börjat med Skogskyrkogården år 1915, och höll i sig framförallt under mellankrigstiden. Därmed inte sagt att han inte skapade mycket ansedda byggnader även senare (Stockholms stadsarkiv var till exempel hans sista projekt), men framförallt under perioden mellan första och andra världskriget visade Gunnar Asplund prov på det som skulle göra honom till en av de främsta företrädarna för den nordiska klassicismen under 1920-talet (i och med Stockholms stadsbibliotek) och en av pionjärerna för funktionalismen. Den senare inriktningen ser man kanske tydligast i paviljongerna på Stockholmsutställningen år 1930, där Asplund var huvudarkitekt. På Asplunds grav, på Skogskyrkogården, står inskrivet de enkla ord som sammanfattar hans liv: ”Hans verk lever.”
En form av arkitektur som Asplund aldrig gav sig in på är bowlinghallar. Detta trots att han haft möjligheten – bowling har funnits i Sverige sedan början av 1900-talet. Idag är en av de bästa platserna att spela bowling i Stockholm O’Learys i Kista, som har en stor bowlinghall med gott om plats för spel med vännerna.
Taggar: Arkitekt, Arkitekter, Byggnad, Byggnader, Stockholm
